Poliserna i den röda bilen upptäcker att den svarta bilen verkar köra för fort och beslutar sig därför att mäta dess hastighet. Med hjälp av polispiloten kan man mäta hur lång tid det tar för fordonet att köra mellan två punkter (vägmärken, lyktstolpar etc.) på eller vid vägen. Samtidigt mäts avståndet mellan punkterna av polisbilen. På så sätt kan den genomsnittliga hastigheten beräknas, utan att polisfordonet måste hålla ett konstant avstånd till fortköraren.
Strax innan den svarta bilens front är framme vid den valda punkten (lyktstolpen) startas tidtagningen. Då polisbilen passerat samma punkt startas distansmätaren. När man sedan vill avsluta mätningen kör man helt enkelt ifatt fortköraren...
...och avslutar tidtagningen, just då den svarta bilen passerat nästa punkt (oljefläcken). Strax innan polisbilen är framme vid samma punkt avslutas distansmätningen.
Det uppmätta avståndet måste vara minst 500 meter. Förutom det 3 %-iga säkerhetsavdraget uppstår en säkerhetsmarginal som motsvarar minst två billängder (en billängd vid mätningens början och en vid dess avslutning). Mätning kan även påbörjas och/eller avslutas då fordonen kör om varandra.
Här är polispiloten (monterad längst ner) kompletterad med en mobil videoanläggning som dokumenterar hela mätförfarandet, inklusive mätuppgifter och polismännens konversation i polisbilen. Det är ur rättssäkerhetssynpunkt det i särklass bästa hjälpmedlet vid trafikövervakning - under förutsättning att videodelen används (vilket vissa polismän sätter i system att inte göra).