Bilisten blev åtalad för två hastighetsöverträdelser, en i Stockholm och en i Norrköping. Den överträdelse som skett i Stockholm och som hade uppmätts med laser erkände bilisten. Den påstådda fortkörningen i Norrköping, som uppmätts med radar, förnekades bl.a. med hänvisning till att bilisten hållit laglig hastighet och att förväxling av fordon hade skett p.g.a. att det var mörkt, att det var mycket trafik, m.m.
Bilisten behövde inte själv inställa sig till tingsrätten utan gav mig fullmakt att företräda honom. Domstolen fällde bilisten för den förseelse som han erkände men friade honom beträffande den påstådda hastighetsöverträdelsen i Norrköping. Han fick också alla sina kostnader i målet ersatta av staten.
Ingemar Jeanlo
9 maj 1998
| Innehåll | Ladda ned | Format |
|---|---|---|
| Domen i maskerad form. |  |
 |
Av domen framgår vilka omständigheter, såsom ljusförhållanden, trafikintensitet m.m., som tingsrätten tyckte bör vägas in vid bedömningen om mätningen kan anses tillförlitlig eller inte. I detta fall ansågs således radarmätningen inte tillförlitlig. Även om den frikännande delen av domen rörde just en radarmätning så är många av de omständigheter tingsrätten tog fasta på allmängiltiga och gäller även vid lasermätning. Domen kan ge argument till den som vill hävda att hans fordon kan ha förväxlats med annat fordon i samband med en hastighetsmätning. |
 |
|