De böter som polisen får utfärda benämns ordningsbot, att jämföra med de be böter som åklagare får utfärda och som kallas strafföreläggande. Även åklagare får utfärda böter för förseelser som ingår i polisens bötessystem, men bötesföreläggandet kommer då hemskickat i form av ett strafföreläggande. För den bötfällde saknar det dock praktisk betydelse vem som utfärdar böterna.
De förseelser som inte finns i polisens bötessystem kan möjligen finnas i åklagarnas bötessystem. För vissa grövre förseelser, som vanligtvis kallas trafikbrott, t.ex. grovt rattfylleri, får dock inte heller åklagarna utfärda böter. Trafikbrottet blir då istället, även om det är erkänt, en sak för tingsrätten att bedöma.
Vill du läsa mer om polisens bötessystem och rättssäkerhetsbristerna i detta rekommenderar jag mitt examensarbete vid juristlinjen 1993, Ordningsboten och rättssäkerheten (pdf) .
På sidan "Mygel och korruption" finns även exempel på händelser där polismän utövat påtryckningar eller vilselett trafikanter för att förmå dessa att underteckna en ordningsbot.